Party

Jag tycker det är tråkigt att man alltid behöver ha en anledning till att fira.
Ibland bara kanske man känner lite extra för att göra dagen speciell! Det gjorde jag idag, så idag har jag firat.



Firat att jag är ung och glad och att det är sommar.
Firat att jag har fina skor och hela livet framför mig,
att jag har vackra minnen och spännande planer. Att jag har en
underbar familj och vänner i flera världsdelar.

Firat för att ha en anledning att baka morotskaka.



Det var en uppskattad ide.

Californication

Då har jag lämnat New York för den här sommaren! Det känns rätt härligt - nu har jag sommarlov ända tills den 27e augusti! Frågan är bara vad man ska hitta på. Knåpar lite på saken och hoppas att det blir som jag tänkt mig.


Är nu tillbaka i Californien (har aldrig riktigt förstått hur det egentligen stavas på svenska. Calefornien? Kalefornien? Kalifornien? Nåväl.) Och jag har såklart redan lyckats bränna mig på axlarna. Resan gick ganska smärtfritt när jag väl hade tagit mig till flygplatsen, men jag höll på att fullständigt avlida innan jag lyckades med den saken.

JFK ligger ju lite utanför centrala NYC (det skulle ju vara svårt att ha en flygplats på Manhattan liksom, lite trångt och så) men det går att ta tunnelbanan dit, det tar ungefär en timma och en kvart. Det går också att åka taxi, såklart, men tunnelbaneresan kostar $2.25 och taxiresan kostar $45, så då får man vara ganska lat. Jag hade ett tidigt flyg, det gick 7:55, och jag hade planerar att lämna lägenheten vid runt 5:30. Jag kom iväg vid kanske 5:45, och sedan hände detta.

5:52 - Jag har lyckats släpa ned min sjukligt tunga resväska, datorväskan, och handväskan till gatan, förhoppningsvis utan att väcka hela huset. Vi bor nämligen på femte våningen, det finns ingen hiss, och jag är inte så värst stark av mig. Det fick alltså bli så att jag sprang ned för en trappa med småväskorna, sprang upp igen, bar ned resväskan, sprang ned för nästa trappa med småväskorna, och så vidare. När jag väl är nere funderar jag på om det vore till min fördel att ta L-tåget till Union Square stationen, eller om det är lättare att bara gå (jag bor på första avenyn, Union Square ligger mellan fjärde och femte.) Jag tänker att det är nog lättare att släpa än att bära ned och sedan upp väskorna för trapporna till L-tåget.

6:02 - Jag når fjärde avenyn och det värker i armarna. Varför tog jag inte L-tåget? Regnar gör det också, och jag börjar inse att jag på något sätt hunnit bli ganska väldigt sen eftersom mitt flyg går om mindre än två timmar. Hur hände det?!

6:10 - 4-tåget avgår från Union Square. Jag ska av på 51a gatan, för där ska jag byta till E-tåget mot Queens. Jag har tagit den här vägen till flygplatsen många gånger. Idag skippar mitt tåg 51a gatan. Varför idag?! Anna börjar få lite panik.

6:24 - Hoppar av på 59e gatan. En snäll man hjälper mig med väskan i trapporna. Jag tänker att någon gång kommer jag träffa en snäll man som inte är så snäll, och istället bara springer iväg med väskan. Ställer mig på perongen och väntar på lokaltåget som tar mig tillbaka nedåt. De brukar komma var fjärde minut, ungefär.

6:35 - Tågskrället har fortfarande inte dykt upp. Vart fasen är det? Det är inte ens kul hur sen jag är. Tillslut ser jag lamporna i tunneln och jag hoppar på snabbt som blixten när tåget når perongen. Dörrarna stängs och vi börjar rulla. Högtalaren krasslar. "Attention, attention. There has been a state of emergency at one of the stations. This train will be running straight to 14th street, Union Square. I repeat, next stop, Union Square." Dom måste skämta! Det är ju bara inte sant!

6:50 - Jag är tillbaka på Union Square, där jag började. Mitt flyg går om en timme och fem minuter. Man ska ju för tusan vara där en timme innan - inte en chans att jag hinner med! Kämpar mot gråten, jag vill ju bara komma hem! I ett sista desperat försök hoppar jag in i en taxi och säger åt föraren att köra så fort han bara kan.

7:35 - Jag kommer fram till flygplatsen. Planet går om tjugo minuter. Det står på biljetten att boarding stängs femton minuter innan planet går. Jag måste lämna mitt bagage, ta mig genom security, och springa till gaten på fem minuter. Som tur är har jag redan checkat in på nätet, så jag går direkt till bagage drop stationen, ställer mig i kön, och försöker att inte hoppa upp och ned av otålighet. Kön är inte lång, men killen som väger mitt bagage vägrar att snabba sig på. Han påstår att det redan är försent, så det är ingen ide.

7:42 - Securitykön är lång. Jättelång. Och full av pensionärer och småbarnsfamiljer. Vid det här laget har jag nästan gett upp. Men! Där är ju ingången för flygvärdinnorna och piloterna... Jag springer fram och försöker se så söt ut som möjligt. "Hej. Jag är jäääättesen..." blinkar med ögonlocken och ser ledsen ut. Vakten rullar ögonen, tittar sig omkring så att ingen ser, och viftar in mig. Det gäller att vara fiffig i sådana här situationer!

7:47 - Springer så fort det bara går nedför korridorerna till gate 12. Det är inte långt. När jag kommer fram, svettig och pustandes, håller de på att stänga boardingingången. De tittar tjurigt på mig, men släpper in mig i allafall, och säger åt mig att jag får faktist skynda mig på och sätta mig ned i stolen direkt! Jag lyder och är glad.

Nu blev det morgon!

Hej hopp! Här sitter jag och klockan är tio över sex på morgonen. Jag är pigg som en lärka, fast tvärtom, för jag har inte sovit.



Har märkt att det blir ljust ute väldigt fort - ena sekunden är det mörkt, sedan nästa är det ljust. Har kunnat påpeka det ett antal gånger under den här terminen. Men det är ju härligt och så, är man student så är man. Då får man ju faktist sitta uppe hela nätterna, inte duscha på två dagar, leva på kaffe, prokrastineringskladdkaka och 99c pizza. Roliga tider.


Kladdkaka med valnötter

Nu ska jag fortsätta knåpa på min uppsats, och om sisådär en timma ta att klä på mig och vandra iväg till dagens lektion.

Visdomsord om disk

Ibland kan det ju vara så att man drömmer sig bort lite när man håller på att dona i köket - för att diska är ju faktist inte det roligaste som finns. Och när man drömmer sig bort, så kanske man inte märker att diskstället håller på att bli ganska trångt, eller att vinglasen kanske inte står så värst bra balancerade ovanpå assietterna och stekspaden. När då ljudet av kraschande glas når ens öron kanske man tar en sekund, suckar, och tittar upp mot taket, innan man tar itu med problemet och riktar ögonen tillbaka ned i diskhon, och noterar att man är ett vinglas fattigare.

Efter att man försiktigt rensat bort allt skärvor från diskhon och de tallrikar som fortfarande ligger kvar där, kanske man tar en stor klunk kaffe från koppen som stått brevid. Man kommer på att det kanske inte var en så smart ide när man känner något vasst emot läppen. Man kan då konstatera att en större skärva glas hoppade upp från diskhon och plumsade ner i ens kaffe. Man kan då vara glad att det var en stor skärva, och inte en liten skärva, för hade det varit en lite skärva hade man nog haft ganska ont i halsen vid det här laget.

Jag har då lärt mig två saker idag -
1) Ställ undan vinglasen efter att du diskat dom, istället för att balancera dom på ett redan överfullt diskställ.
2) Drick inte ur kaffekoppen som stått precis brevid diskhon när glas har gått sönder där.

Bara för din skull

Ikväll gillar jag;

Bo Kaspers Orkester

bild

Veggieburgare från Crooked Tree. Gottgottgott!

bild

Tastespotting. Hej jag kommer aldrig blir klar med allt plugg om jag hela tiden bara vill laga mat!!


The Land Between Here and Mountains. Blir resesugen, vilket är bra eftersom jag åker härifrån på tisdag, och jag har gått hela kvällen och nästan velat stanna kvar!

Storage

När man ska bo någonstans så är det ju viktigt att kunna förvara sina saker där, och inte bara ha dem omkringliggandes i ett flertal kassar och boxar. För det är ju inte så snyggt, och inte så praktiskt!
Jag hade tänkt att det får väl bli en IKEA visit då, så får jag köpa någon halvtrisst bokhylla. Men sedan fick Charlotte en jättebra ide, så vi traskade iväg till närmsta vinaffär och kom tillbaka med...



... vinlådor! Stadiga, snygga, och helt gratis. Perfekt!



Jag måste bara se till att slipa lite på kanterna, så att jag inte får stickor eller så.

Brandtrappan

Igår sa jag att det bästa rummet i lägenheten var köket. Det är sant - det är det bästa rummet. Dock är brandtrappan älsklingsstället att sitta på när det är soligt och fint som det är idag.



Det är hur härligt som helst att bara klättra ut genom det stora fönstret i mitt sovrum och sätta sig här bland trädkronorna. Internet sträcker sig hela vägen, så det är bara att parkera sig med några av gårdagens brownies och ett stort glas mjölk och fortsätta med pluggeriet. Fåglarna sitter precis brevid och kvittrar i grenar som är täckta av vårgröna blad.



Underbart!




/ pluggofräsch

Behöver för övrigt bestämma om jag ska fortsätta vara rödhårig i sommar eller om jag ska gå tillbaka till blond - just nu har en förskräcklig utväxt!

bomber hit och bomber dit

Nämen! Det här börjar ju faktist bli lite obehagligt. Är vi i staden verkligen i fara, eller har alla bara blivit paranoida?! Om det ska fortsätta såhär så är det nästan lite skönt att jag åker ifrån New York på tisdag. Inte för att jag tror att det faktist kommer hända någonting - men när polisen spärrar av ett torg som ligger bara ett par gator från där man bor så är det ju inte särskilt kul. Det får en i allafall att tänka på hur sjukt utsatt man är som bor i en så väldigt tätbefolkad stad. Om någon verkligen lyckades spränga en bomb på Manhattan skulle ju konsekvenserna vara förskräckliga.

Nog om det, jag skulle inte byta ut min lilla lägenhet mot ett helt slott någon annanstans! Eller, det kanske jag skulle... poängen är i allafall att jag älskar det här. Jag tänkte visa er en liten bild på mitt kök, för det är det bästa rummet av de tre rum vi har, och mitt sovrum är inte färdigfixat än.

Härligt eller hur?! Här bor jag, Charlotte, och vår lilla söta dionaea muscipula, som just nu har fått sällskap av en lavendel och en pepparmynta.

Peppermint Mocha

Det har varit så tråkigt väder i New York sista dagarna att man nästan kunnat tro det varit höst och inte vår. När jag var på Starbucks höll jag nästan på att beställa mitt favorit höstdryck, en peppermint mocha, men sedan tyckte jag det kändes alldeles för fel när det faktist är maj, och tog en cappuccino istället. Jag ångrade det efteråt för sedan dess har jag haft en väldig längtan efter den där underbara kombinationen av kaffe, choklad och mint - även fast vädret blivit bättre. Vad gör man då?! Jo! Man traskar iväg till Whole Foods och köper sig blockchoklad och mintextrakt, och gör brownies av det hela.

Härlig smet!

Jag tog ett recept på brownies jag hittat på nätet någon gång men sedan ändrat och haft i mer choklad. För choklad, det är bra grejjer. Eftersom det här skulle bli mocha brownies fick det också åka ned ett par matskedar starkt kaffe.

Ovanpå de färdiga browniesarna smetade jag på ett lager med minticing. Receptet på icing kommer från Magnolia Bakery - ni vet det där cupcake stället på Manhattan där det alltid är superlång kö. När jag kom på att deras recept fanns online slutade jag gå dit - det har blivit ett mycket för turistigt ställe för att vara mysigt i allafall. Deras icingrecept hittar du här. Jag ändrade det lite för att få till mintsmaken och så, såklart.

Jag hade lite blockchoklad kvar från själva browniesmeten, det fick bli ett fint lager ovanpå.

Det var ett härligt projekt, men de blev väldigt maffiga så jag tror inte jag kommer känna behov av peppermint mocha på ett bra tag nu! Under tiden jag donade i mitt nya lilla kök så lyssnade jag på Carla Bruni - det är något visst med at baka till fransk musik! Man känner sig väldigt sofistikerad.

Hello!

Oj oj oj, Anna ska börja blogga igen! Förhoppningsvis går det bättre än sist.
Välkommna hit i allafall, och tack för att ni tittat in.
Jag kan väl börja med att berätta lite om migsjälv - men det blir kort, för sådana här inlägg är väl inte särskilt roliga, och jag har annat att prata om.

Jag heter Anna, är tjugo år och kommer ifrån Norrköping. För tillfället bor och pluggar jag på Manhattan, på Eugene Lang the New School for Liberal Arts, inriktning kultur och media. Vad det ska bli av det återstår att se! Jag har precis flyttat ut ur studentboende till en underbar liten tvåa, tillsammans med min rumskompis Charlotte, i det område jag gillar bäst av alla - East Village. Min familj bor i Kalifornien, utom min bror som flyttat tillbaka till Sverige. Jag har två yngre bröder, och en mamma och en pappa såklart! Jag har spenderat mer än halva min livstid utomlands, vi har flyttat fram och tillbaka från Kalifornien, London, Norrköping - och nu är jag i New York.

Jag gillar egentligen inte att skriva listor över saker jag gillar eller ogillar, för det blir ju mest bara en massa materialistiska saker och ilandsproblem. Inte för att jag bara har ilandsproblem eller så, utan för att det ofta känns lite för personligt att skriva ner de riktigt hemska sakerna i bloggen. Och alla förstår väl att det man egentligen gillar mest är familjen och vännerna. Men för att ni ska få en liten snabbtitt på vad jag är för person, kan jag meddela att jag gillar mat, museum, böcker, parker, filmer, kläder och mysiga barer. Jag gillar inte negativitet, och världen är så full utav det, så vi skippar en ogillalista!

Det här är egentligen en ganska dålig tid att skapa en blogg om mitt liv, för på tisdag börjar mitt sommarlov och då lämnar jag New York! Men nåväl, får man en inspirationskick så får man.

Tack och hej, hoppas ni kommer trivas!